Kort inlägg avseende temat livslängd i ”Fablernas värld” av Niklas Ekdal (DN 25/2)
(Niklas DN-artikeln här). Mitt inlägg - insändes till DN 26/3 - publicerades ej av tidningen.
I sammanhanget av kontroversen mellan ”feminister och biologister” (DN debatt 18/2, 20/2) menar Niklas Ekdal i ”Fablernas värld” (25/2) att skillnaden i livslängd (Lvl) mellan svenska kvinnor och män – 82,78 respektive 78,42 år- står att söka i männens ”risktagande, missbruk och hjärtinfarkt”. Männens beteende, således.
Emellertid är skillnaden inte en specifik svensk företeelse utan generell för industriella länder. Vidare är skillnaden – ur ett socialmedicinskt perspektiv – inte primärt orsakat av könsmässiga faktorer utan i samhällets arbetsstruktur. Män – i synnerhet bland arbetarklassen - har i generationer varit relativt mer exponerade till den tillhörande arbetsmiljön.
Medicinska framsteg och förebyggande insatser har resulterat i ökad Lvl för båda könen. Viktigt att konstatera är däremot att kvinnornas Lvl inte längre ökar i samma takt som männens (nu den längsta Lvl bland EU länder). I mitten av 1980-talet var Lvl 80 år för kvinnor och 74 år för män (källa Folkhälsorapport 2001). Förmodligen i samband med kvinnornas lyckade kamp för att successivt tillträda i arbetslivet har även deras andel bland folkhälsosjukdomar ökat och tenderar att jämnas ut med männens.
Icke desto mindre är den medicinskt vetenskapliga genusforskningen högt behövlig för att just berika en annars ”hopplös debatt” framsprungen ur en politisering av könsroller, som Niklas själv varnar DN-läsaren för.
I sammanhanget av kontroversen mellan ”feminister och biologister” (DN debatt 18/2, 20/2) menar Niklas Ekdal i ”Fablernas värld” (25/2) att skillnaden i livslängd (Lvl) mellan svenska kvinnor och män – 82,78 respektive 78,42 år- står att söka i männens ”risktagande, missbruk och hjärtinfarkt”. Männens beteende, således.
Emellertid är skillnaden inte en specifik svensk företeelse utan generell för industriella länder. Vidare är skillnaden – ur ett socialmedicinskt perspektiv – inte primärt orsakat av könsmässiga faktorer utan i samhällets arbetsstruktur. Män – i synnerhet bland arbetarklassen - har i generationer varit relativt mer exponerade till den tillhörande arbetsmiljön.
Medicinska framsteg och förebyggande insatser har resulterat i ökad Lvl för båda könen. Viktigt att konstatera är däremot att kvinnornas Lvl inte längre ökar i samma takt som männens (nu den längsta Lvl bland EU länder). I mitten av 1980-talet var Lvl 80 år för kvinnor och 74 år för män (källa Folkhälsorapport 2001). Förmodligen i samband med kvinnornas lyckade kamp för att successivt tillträda i arbetslivet har även deras andel bland folkhälsosjukdomar ökat och tenderar att jämnas ut med männens.
Icke desto mindre är den medicinskt vetenskapliga genusforskningen högt behövlig för att just berika en annars ”hopplös debatt” framsprungen ur en politisering av könsroller, som Niklas själv varnar DN-läsaren för.
Marcello Ferrada-Noli
Med dr, professor i folkhälsovetenskap
No comments:
Post a Comment