Friday, October 12, 2007

Ensam i kampen?

Onekligen mycket har hänt sedan jag började ifrågasätta utbrändhetsfenomenet utifrån vetenskaplig epidemiologi. Men att tillskriva allt detta endast till min inspiration eller agerande mot pseudovetenskapen, så hedrande som det kan låta, är fullständigt absurt.

I dag i dagensmedicin.se har en anonym insändare med signaturen "Psykiater med hundratals patienter med utmattningssyndrom" publicerat en kommentar till mitt inlägg i Dagens Medicin. Här följer mitt svar samt "psykiaters" kommentaren, nedanför.

Postad av: Marcello Ferrada-Noli, 11:33, 12 oktober 2007 Svar till ”psykiater med hundratals patienter”.

Återigen, diskussionen över det ”vetenskapliga” i utmattningssyndromet vinns ej av den som har haft fler ”patienter med sjukliga effekter av långvarig stress”. Jag har själv utrett hundratals patienter med svår posttraumatisk stress, kanske t.o.m. mer än den anonyma insändaren, dock är det inte det som ger mig rätt i saken. Jo, det har onekligen mycket hänt sedan jag började ifrågasätta utbrändhetsfenomenet utifrån vetenskaplig epidemiologi. Från att man fick ändra huvudtesen i de termer jag påtalade (numera är det arbetet + privatlivet, heter det), likaså implikationen av jämlikhetsfaktorn i fenomenets diates, särskilda gruppers benägenhet, etc., till den påtagliga minskningen av relaterade sjuskrivningar senaste åren och att Socialstyrelsen själv ifrågasätter nu ”diagnosens” relevans till sjukskrivning. Men att tillskriva allt detta endast till min inspiration eller agerande mot pseudovetenskapen, så hedrande som det kan låta, är fullständigt absurt. Nu är det många som delar mina teser, inte minst inom psykiater kåren, och deras inlägg publiceras också. F.ö., oseriösa ”rehabiliterings” företag och överdrivna vinster i sammanhanget från läkemedelsföretag saknas i ”svartlistan” som den anonyma psykiatern tillskriver mig.

Postad av: Psykiater med hundratals patienter med utmattningssyndrom, 00:54, 12 oktober 2007

Herr Ferrada-Noli förnekar sig inte, han har tydligen tagit som sin livsuppgift att utan ngn egen kännedom om patienter med sjukliga effekter av långvarig stress leda detta korståg mot spöket "utmattningssyndrom"ett stort antal erfarna forskare på området och dito läkare. Tragiskt. Dessvärre letar sig kritiska journalister och andra upp just dylika "sakkuninga" som försvar för sina hetsiga ogiltigförklaranden av dessa tillstånd, med en av de främsta banerförarna Hanne Kjöller i DN. Hon hade lyckan att hitta just professorn att använda som referens. Men jag kommer i o m detta första o sista inlägg mot Ferrara inte bidra mer än så till den dubiösa tillfredsställelsen Ferrara torde få ut av sitt oändliga korståg.

Se även artikeln och debatten i Läkartidningen omkring intervjun med Dr Åsa Kadowaki Sjukskrivningsdiskussionen uttryck för »curlingsjukvård« (här)