Att författa medieartiklar om självmord är en känslig sak dock kanske ibland oundvikligt. Man kan emellertid försöka minska de potentiella negativa effekterna av ovan genom bl. a. använda sig av faktatermer noggrant.
Konsekvenser att inte göra på det viset kan innebära att en mindre informerade läsarkrets eller ungdomar inte tillräkligt skolad i psykiatriska termer riskerar analysera andras eller egen beteende utifrån icke lämpliga associationer.
Utvidgade självmord är ett begrepp som borde begränsas till en kollektiv akt av självmord i vilken en ömsesidig pakt av självmord har tyvärr inträffat bland de offren. Andra författare, även i medicinska cirklar, har i Sverige också använt det begreppet i felaktiga sammanhang, även medialt. Aktuella exempel är debattartikeln i SVD 25/9 av barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson samt psykiatern Ulf Åsgårds chatt i Expressen (24/9 2008) . Här ger Ulf Åsgård följande svar
"Calle: Finland har en hög självmordsfrekvens och man talar om deras sisu-kultur. Nu är det två liknande dåd på ett år. Hänger fenomenen samman?
Ulf: Ja, det gör de nog delvis. Finland har under väldigt många år haft en hög självmordsfrekvsen och sådana händelser kan delvis betraktas som det som kallas utvidgade självmord, alltså att man tar med sig andra i döden."
Men, vilket belägg finns för att tillskriva de mordoffren som skjutits ner i massakrerna någon form av självmordsbeteende? Ren epidemiologiskt, hur går detta inhopp med påståendet "hög självmordsfrekvensen in Finland"?
Självmord är den avsiktlig akt av en individ med syfte att dö som påföljd av just den skada som individen medvetet har beslutat att tillfoga mot sig själv.
De offren vilka tragiska död inträffade vid händelserna i Kauhajoki, Finland - och som motiverade publicering i DN av det flersidiga reportaget Skottdrama i Kauhajoki (24/9 2008, sidorna 8 till 12) - dog nämligen ej av självmord.
Intill en av de artiklarna i DN reportaget vid sidan 12 rubricerade ”Många skolskjutningar är utvidgade självmord" (även on-line) redovisades otta fall av sådana bedrövliga massakern som har inträffat i USA (n=4), Tyskland (n=1), Finland (n=2), samt Kina (n=1).
Emellertid, endast 1 fall bland de 8 sticken som redovisades i DN-materialet skulle kategoriseras som ett utvidgat självmord eller självmordspaktfall.
Benämningen till sådana fall i vilka självmord efterträder en eller flera mord utövades av den som slutligen begick självmord är istället "mord-självmord" (homicide-suicide).
Ytterligare, begreppet dyadic death avser dessa fall i vilka en pakt har inträffat mellan offer A och offer B (eller mellan A, B, C, etc.) innefattande att A först skall döda B (eller B, C, etc.) och sedan begår självmord. Inte heller passar den här kategoriseringen med hänsyn till de kommenterade förhållandena.
Vad är egentligen det som är utvidgade i sådana fall, självmord eller mord?
Marcello Ferrada-Noli 24/9 2008
Några referenser
Berman, Alan L. "Dyadic Death: A Typology." Suicide and Life-Threatening Behavior 26 (1996):342–350.
Felthous, Alan R., and Anthony Hempel. "Combined Homicide-Suicides: A Review." Journal of Forensic Sciences 40 (1995):846–857.
Milroy, Chris M. "The Epidemiology of Homicide-Suicide (Dyadic Death)." Forensic Science International 71 (1995): 117–122.
Nock, Mathew K., and Peter M. Marzuk. "Murder-Suicide." In Douglas G. Jacobs ed., The Harvard Medical School Guide to Suicide Assessment and Intervention. San Francisco: Jossey-Bass, 1999.
bloggar.se
http://intressant.se/intressant