Dessa påståenden visade sig också varit helt felaktiga. I stället för i saken Löfgren argumenterar in persona och hävdar att mina tidigare inlägg skulle ha visat totalt avsaknad av egen forskning eller klinisk erfarenhet i området. Vad skulle detta ha at göra med att den biologiska skillnaden mellan utmatningssyndrom och depression inte är belagda i den åberopade studien i Biological Psychiatry? Löfgrens påstående är ändå osanningsenligt. I mitt inlägg ”Kejsarens utbrända kläder” i Sociologisk forskning (2004 Nr 1) redovisades den forskning jag genomförde vid socialmedicinen på Karolinska Institutet avseende SES- egenskaper associerad med individens benägenhet till denna arbetsstressrelaterade psykiska problematiken.
Sedan redovisar Löfgren hur det gick till med processen (från att en forskare kom med ett förslag om benämningen tills att numera finns till och med riktlinjerna för diagnosen ”F 438A”), och att utmattningssyndrom skulle motsvara den ”anglosaxiska begreppet burnout syndrome”. Om det här vill jag förklara för Löfgren att
- a) i samma Socialstyrelsens dokument om riktlinjerna som han åberopar hävdar man at burnout avser något annat än utmattningssyndrom!
- b) att burnout syndromet ej finns bland de diagnostiska klassifikationssystem (exempelvis DSM series) i anglosaxiska länder, och,
- c) beträffande ”F 438A”, endast fyra av diagnoser enligt koden utmattningssyndrom registrerades bland en grupp av 35 000 psykiskrelaterade sjuskrivningar som redovisades 2005 (uppgift från Socialstyrelsen: s Christina Kärvinge i Studio Ett 17/8 2007).
