Kärnan i bemötandet av FRA-lagen anbelangar i huvudsaken principer

Hypernyanserade argumenten i bemötandet av FRA-lagen som ständigt kommer tillrätta i den här debatten riskerar, inför allmänheten, att undanhålla problemets kärna . Genom i huvudsaken hanterar alldeles för elaborerade teknikmässiga eller juridiska detaljer - som riktigt berör specialiserade vetenskapliga sällskap -frågan äventyrar att minska sin valör som hela samhällets sak.

För FRA-lagens olämplighet består exempelvis inte av en och annan detalj avseende specifika instrument som skall användas i sin tillämpning. Några FRA motståndare kämpade hårt ett par veckor sedan för att göra av ”sociogram” ett värdigt och relevant begrepp i sammanhanget. Emellertid är det just där vart psykologkrigsutövare från FRA lagens sida vill att den diskussionen - för allmänheten i stort sätt obegriplig - skall ske. Exempel på detta är moderaternas riksdagsledamot Helena Rivières nya inlägg i Dagens Story som nyligen kommenteras av Sana Ryman. Helt rätt avslutar hon kommentaren med just den meningen: ”Orka!”

Inte heller FRA-lagens otillbörliga mening består av att det var tjänstemannen och inte svenska politikernas själva de som inspirerade initiativet (det var till synes ingendera) som också nämndes i den omdebatterade artikeln i Fokus.

Nu gäller det att Folkpartiet, som på grund av misttag eller annat missade att framföra sig i förra valet som förespråkare av FRA-lagen, skulle därmed av den anledningen inte kunna försvara den lagen nu ! Detta har emellertid inget med saken att göra. Visst vilken parti som helst, och vilken person som helst, och vilken myndighet som helst, kan uttala sig för eller emot FRA-lagen. Annars är invändningen en ad-hominem falacy , ett falsk slutledning-argument som inte har som sagt med saken att göra.

Eller argumentet att eftersom i Sverige inte har inträffat terroristaktiviteter efter valet inte heller skulle finnas utrymme for att promovera en sådan lag. Vad skulle detta betyda? Även om en sådan aktivitet pågår är frågan huruvida FRA-lagen skulle kunna vara ett adekvat bekämpningsmedel, som har tidigare framförts av experterna i området.

Eller att ”Medelsvensson” skulle frukta versus inte skulle frukta att spionerande sociogram skulle kunna avslöja sängkammarens intimiteter (jag utvecklar om detta i en separat replik till inlägget av David Eberhard i Expressen 10/9).

Kärnan i bemötandet av FRA-lagen anbelangar i huvudsaken principer. Det angår en etisk fråga. Det handlar om konsekvent ideologiskt ställningstagande i samband med grundläggande demokratiska värderingar.

Rättighet till privat kommunikation skall i en demokrati bevaras, inte förintas. Detta är bland annat mittpunkten i möttesplatsen av FRA lagens motstånd, för alla och oavsett partitillhörighet, klass, eller kunskapsområde.

Slutligen, om Hans Lindblads påståendet "Som liberalt parti borde folkpartiet explodera av avsky över ett förfarande av detta slag". Ett parti kan inte agera mer liberalt än sin partiledningens egna liberala övertigelser. Ergo, folkpartiet skall säkerligen inte explodera av avsky.

Marcello Ferrada-Noli 24/9 2008

Andra bloggar om FRA
Andra bloggar om länken avseende Hans Linblad aktuelle skrivelsen annarkia, johan hellström (mp), Dexion, Henrik-Alexandersson..., MinaModerataKaramell..., opassande, Olofs blogg, Farmorgun i Norrtälje, Blågrön Röra, scaber_nestor och scaber_nestor , http://intressant.se/intressant